Visar alla 10 resultat

OBS! Alla rabatter dras av i kassan.

Fasadfogmassor

 

Vad är en fasadfog?

Fasadfogar används huvudsakligen i fasader av betong och tegel. Fasadfogen är stället där fasadens rörelser ska tas upp och ska alltid beräknas och dimensioneras för att fungera över tid.

Vad behöver jag tänka på?

  • Vind, temperatur och fukt. Rörelserna beror på temperaturskillnader som naturligt sker över året och växlande luftfuktighet. Andra saker som kan påverka är rörelser av bland annat vindlaster.
  • Fogbredd. Generellt kan man säga att ju längre avstånd man har mellan fogarna, desto bredare behöver dessa vara för att klara att ta upp dessa rörelser.
  • Anpassningar. Fasadfogmassan som ska användas i dessa fasadfogar ska vara anpassad till underlaget och förutsättningarna.

 

Vilka fasadfogmassor finns det?

Fasadfogmassor finns i flera olika material. Alla tre har sina specifika för- och nackdelar beroende på hur och var de används. Längre ned kan du läsa på om varje produkts egenskaper för att fatta ett klokt beslut om vilken produkt som passar bäst för dig och ditt projekt.

Polyuretan: Fogmassor för rörelsefogar i fasader ska vara klassade enligt ISO 11600 F25LM. De fasadfogmassor som uppfyller detta är polyuretan-massor även kallade PU-massa. Dessa är välbeprövade och har en lång hållbarhet.

Hybridmassor: Andra material är hybridmassor som kallas MS-plymer, SMP, STP och SMX etc. Dessa massor betraktas vanligtvis som mer accepterade i miljöbedömningssystem då de inte är klassade som härdplaster.

Silikon: Ytterligare ett alternativ till polyuretan och hybridmassor är silikon. Silikon har den längsta livslängden av dessa tre och påverkas ytterst lite av temperaturväxlingar och UV-ljus.

 

De olika fasadfogmassornas fördelar

Hybridmassor är vanligtvis mer accepterade i miljöbedömningssystem eftersom de inte är klassade som härdplaster.

Silikon har flera unika fördelar. Bland annat dess extremt goda hållbarhet och förmåga att uppta rörelser. Vill man att fogmassan ska efterlikna ex murbruk i en tegelfasad, eller en bruksfog i en naturstensfasad, så är silikon som blästras med en sand eller ett bränt fogbruk det som håller över tid. Silikon fäller inte någon yta alls då den inte påverkas av UV-ljus på samma sätt som PU och hybridmassor gör.

Polyuretan är välbeprövat och har en lång hållbarhet. Dessa produkter uppfyller dessutom kraven som ställs på fogmassor för rörelsefogar i fasader.

 

Tänk på detta när du väljer fasadfogmassa

  • Hybridmassor påverkas negativt av konstant fukt. Risken är då att fasader som fogats med hybridmaterial får en kortare livslängd och behöver bytas oftare än PU-massorna.
  • Hybridmassor får heller inte användas under mark då den kommer att bli konstant fuktbelastad och då tidigt tappa sin funktion.
  • Både hybridmassor och polyuretan påverkas av UV-ljus över tid.
  • Silikon har vissa nackdelar i vissa typer av fasader. Dels är den inte övermålningsbar, dels är den mer benägen att uppta luftföroreningar och får då en smutsig yta. Silikon har även en dålig rivstyrka, vilket innebär att en silikonfogmassa på en publik plats lättare får skador av yttre påverkan.
  • Om man har valt att lägga silikon så är det mödosamt att byta till PU eller hybridmassor efteråt, då endast silikon fäster på silikon.

 

Vanliga frågor om fasadfogar

Behöver jag använda en primer?
Ja, oavsett vilken produkt som passar projektet bäst, så ska en primer användas på kontaktytorna. Primern ska alltid ha ett täckande skikt och har till uppgift att stärka ytan som fogmassan ska sitta fast i. Primern hjälper även till att hindra det höga PH-värdet i betongen att påverka livslängden på fogmassan negativt.

Hur begränsar jag antalet kontaktytor?
En fasadfogmassa ska aldrig ha fler kontaktytor än de som är i den naturliga rörelsen i konstruktionen. Detta löses genom att en bottningslist monteras i fogen. Bottningslisten är av polyeten, även kallad PE. Fogmassor fäster inte på PE vilket då gör att fogmassan inte får en tresidig vidhäftning.

Hur ska jag hantera naturlig fukt i fasaden?
En viktig sak är att konstruera fasaden så att fukt som finns naturligt i konstruktionen ger möjlighet att ventileras ut, samt att tryckförändringar i fasaden beroende på vidlaster etc görs möjlig. En lämplig lösning är att skapa en överlapppsfogning i mötet mellan liggande och stående fogar. Överlappsfogning ger inte upphov till att fukt utifrån vid regn kan leta sig in, utan möjliggör enbart för fukt att komma ur konstruktionen och samtidigt hantera tryckförändringar.